Nyss hemkommen från disco i åttaåringens skola, jag slog mig ner o väntade då de givetvis inte ville gå hem som de tidigare sagt. Plötsligt kom en äldre tjej springande gråtandes, tydligen hade hon tappat sin mobil, efteråt kommer ett gäng lite yngre grabbar,
Kille 1 - Vad är det som hänt? Gråtande tjej: buuuhuuuäääääääääää, snyft, hulk,hulk Kille 2 - kom grabbar jag ska ge er ett tips alla killar sätter sig på en bänk Kille 2 - Fråga ALDRIG en tjej varför hon grinar
nyss hurtbulle, eller ja jag ser åtminstone ut som en bulle, joggande/hasandes runt kvarteret, snart vin o chips, måste väga ut och upp, beach 2009 du är min.
Igår var jag med åttaåringen på judo, där breder ett mardrömsfenomen ut sig,om man har flera barn så borde det vara en självklarhet (om man är två vuxna i hushållet vill säga) att det barnet som sliter på med sport och träning ska kunna få göra det utan att lillasyster eller bror håller på att riva hela läktaren under tiden.
Detta scenario sker dock varje vecka, som följer: mamma och pappa kommer, mamma lämnar bägge barnen för egentid som det så sött heter, pappan parkerar sig med bluetoothen på; så jävla fult så bara det är värt ett eget inlägg, träningen börjar, minstingen drar stolar,hoppar,springer,skriker etc, pappan sitter och stirrar med något tomt i blicken och lägger in mesiga -neeeeej så dä få du iintttte göööööraaaa gumman, nepp nepp, glägg,glägg
nästa gång ska jag ta ett wrestlinggrepp på minstingen och se vad som händer då, ev kanske det blir en reaktion, ja jag sa kanske.
De foton av mig med vänner och familj som jag fotat och lagt upp på min blogg,tillhör mig och skyddas av upphovsrättslagen och får inte spridas eller kopieras.